God Jul och Gott Nytt År

Vi önskar alla våra bloggläsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År.
Här ser vi en Lucia klädd i Toarpsdräkt med en ljuskrona av halm. Bilden togs vid Borås Spelmanslags konsert på julmarknaden i Ramnaparken, Borås. Med sig har Lucian kaffekokare och en Staffanstjärna i form av en äggostform i plåt.

Snösockar

Lagom till årets julmarknad i Ramnaparken var jag klar med snösockar till mej och Ingrid. Mönstret till sockarna har jag konstruerat genom att titta på bilder hur olika snösockar från andra delar av Sverige har sett ut. Från Toarp finns inga snösockar bevarade. Däremot finns snösockar antecknade i de flesta bouppteckningar som vi gått igenom. Ibland har de även med uppgift om vilken färg sockan hade.

Utställningen "Krona Krans" på Borås Museum

Idag har utställningen "Krona Krans" invigts på Borås Museum. Helena Ahlsenius från "Borås Borås" stod för invigningstalet som hade en mycket intressant historisk koppling. Hon berättade bland annat om hisoriken kring brudkronan.
I samband med invigningen var en programpunkt att klä ett brudpar från Toarp så som det gick till i början på 1800-talet. Ingrid berättade och jag klädde brudparet med assistans av Christina Backlund. Det var Thorbjörn och Karin Lindström som fick agera som brudpar. Visst blev det ett vackert par i bruddräkter från Toarp.

Julmarknad - Borås museum

Julmarknad - Borås foto Jan Berg.

Andra söndagen i advent är det dags för årets julmarknad på Borås Museum. I år skall folkdanslaget och spelmanslaget medverka klädda i folkdräkter för att förstärka intrycket av en gammaldags julmarknad.

Festklädd i Toarp - Föredrag på Gräfsnäsgården i Göteborg

Nu har vi, jag och Ingrid, varit i Göteborg och haft föredrag om hur man var klädd när det var fest eller högtid i Toarp. Ingrid visade ett bildspel med bilder på originalplagg från olika muséer samtídigt som hon berättade om hur kläderna använts utifrån de skriftliga uppteckningar som finns om dräktskicket i Toarp. Själv så berättade jag om hur jag arbetat med kopieringen av en brudklänning från Toarp. Jag visade också kopior av ett antal strumpor och vantar m.m. Det var ett tjugotal intresserade åhörare som också fick tillfälle att ställa frågor och klämma på mina kopierade plagg.

Festklädd i Toarp - Föredrag på Gräfsnäsgården i Göteborg

Söndagen den 24 oktober skall jag och Ingrid ha ett föredrag för Göteborgs distrikt av Folkdansringen på Gräfsnäsgården om hur man var festsklädd i Toarp. Ingrid berättar om hur man var "Högtidsklädd i Toarp" och jag kommer att berätta om hur jag gick tillväga när jag tog fram en kopia av bruddräkten i Toarp. Jag kommer också att visa en variant av hur brudgummens utstyrsel kunde se ut.

Lena och Christina har besökt Armémuseum i Stockholm

Lena och Christina har deltagit i en konferens på Armémuseum i Stockholm där det visades uniformer och pratades om uniformens påverkan på det folkliga dräktskickets utveckling.

Slöjddag och spelmansstämma

Söndag den 22 augusti kl 12 - 16 är det slöjddag och spelmans-
stämma i Ramnaparken, Borås. Då deltar HB Toarpsdräkt med att visa olika dräktdelar och försäljning av material.
På bilden kan man se Kristina i en röd tröja som knyts fram med sidenband. Tröjan är i original en del av en bruddräkt från 1780-talet. Originaltröjan är sydd i röd kamlott.

Bröllop i Toarp

Tänkte berätta lite om hur man var klädd vid ett bröllop i Toarp. Om bruden var en "kronbrud" fick hon låna socknens brudklänning som fram till 1821 var en svart sidenklänning med robe. En variant av "Svenska dräkten". Denna hade dekorerats med silverspetsar, silverblad och rosetter. Som extra tillbehör bars en scal och bröstlapp av röd rask med silvergaloner. Till detta fick bruden också låna en piglock som var gjord av hästtagel. Piglocken var en liten variant av en peruk som i slutet av 1700-talet var högsta mode bland de högre stånden. På bröllopsdagen fick även en flicka från allmogen klä sig över sitt stånd och en piglock med vackra band fick förmodligen varje brud att känna sig som "Drottning för en dag".




















Brudgummen är klädd i en väst som vid inlämnandet till Borås Museum uppges vara en brudgumsväst. Likaså har han en brudgumsrock med silkesbroderier mitt bak samt på ficklocken. Två stycken brudgumsrockar finns bevarade på museum. Som extra tillbehör har brudgummen en blårutig sidenhalsduk omknutet med ett svart sidenband fram och ett blått siden bak som hänger som en dekoration utanpå långrocken. Detta sätt att klä brudgummen är beskrivet i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift. Den höga hatten som brudgummen bär har sin förebild från en högtidshatt som finns inlämnad på Västergötland museum. I bouppteckningar har vi ofta sett att mannen ägde minst en hatt. Ibland två eller tre. Det finns inga skriftliga belägg för att en hög hatt har används vid bröllop men vi har tolkat det som att eftersom mannen ofta ägde mer än en hatt så kunde den ena hatten vara en hatt för högtid, såväl bröllop som begravning.




















Bruden har speciella brudskor med sidenrosetter och bruna halvhandskar i skinn med silkesbroderier. Brudgummen har bruna skinnhandskar med silkesbroderier och dagen till ära har han även ett spanskrör med silverkula.

Över brudparet höll man en "Brudpäll". I Toarp var det en bonad i vitt siden med asiatiska motiv som var sammansydd till en fyrkant och dekorerad med utspetsatt blått siden tyg och med röda rosetter i hörnen.

Spets till Stopamössan

Idag har jag stärkt en spetshuva med potatismjöl och vatten. Spetshuvan sätts under Stopamössan. Det finns två stycken liknande huvor bevarade på Västergötlands museum i Skara. Förmodligen har knallarna fört med sig dessa hem efter sina handelsresor i Dalarna. Toarpskvinnorna blev troligen mycket imponerade av grannlåten och använde dem till sina Stopamössor. Idag tolkar vi det som om dom har använts vid stor högtid.

Just denna huvan på bilden är en gammal originalhuva från Gagnef. Det är Gagnefshuvan som har rätt storlek för att passa till Stopamössan.

Tillverkning av Stopamössan

Just nu håller jag på och tillverkar en Stopamössa. Denna mössa är säregen för Toarpsdräkten där flera original finns bevarade på olika museér.
I Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift från 1860-talet kan man läsa: "Vid flickans första nattvardsgång begagnades Stopamössan" och "Den gifta kvinnan begagnade alltid Stopamössan ofvanpå hucklät".
I ett sockenstämmoprotokoll från 1811 kan man läsa: Deres hufvudbonad består af dels trinda mösser av gult eller vitt kläde så sydde att de passar jämt efter hufvudet och dels svarta af svart kläde något större än de förre, allt af svänskt kläde; äfven nyttjades en hufva af skärduk under den svarta mössan. Mössan har förmodligen sin förebild i modedräkten från 1400-1500 talet.














Mössan är sydd i svart kläde dekorerad med sammetsband och fodrad med ett tunt rött kläde. Den runda plattan är gjord av 5 lager vadmal som klistrats samman med mjölklister och sedan stickats i en spiral med blå lintråd.

Riksjubel 2010 - Toarpsdräkten under 100 år

Under fredagskvällen visades Toarpsdräktens utveckling och förändring under 100 år. Lena Gustavsson berättade om dräktens historia och presenterade alla dräktklädda mannekänger som kom in på scenen. Visningen avslutades med ett högtidsklätt brudpar.

Ett stort tack till alla som hjälpte till under föredraget.

Här följer en kavalkad av bilder från visningen.

Riksjubel 2010 - Dräktens mysterium

Igår var vi med på "Dräktens mysterium" under Riksjubel i Göteborg. Här kunde vi ge svar och hjälpa till med frågor och funderingar hur man gör när man tar på sig sin folkdräkt.

Förberedelser inför Riksjubel 2010 i Göteborg

Idag håller vi på med att plocka fram och packa alla dräktdelar vi skall ha med oss till dräktvisningen av Toarpsdräkt på Riksjubel 2010 i Göteborg. Föreläsningen äger rum på fredag kväll 14 maj kl 19.00. Vi kommer att visa dräktskickets utveckling i Toarp under ca 100 år 1750-1850.

Sorgdräkt

Den 16 april var jag på begravning.
Då det skulle vara folkdräkt klädde
jag mig i mörkblå kjol med ett vitt
linneförkläde ovanpå, ett mörkblått
randigt livstycke, en mörkblå klädes-
tröja och stopamössa med ett veckat
vitt "kläde" i linne.

Brudgumshängslen

Hängslena är broderade med korsstygn i tunt yllegarn på stramaljväv. De är kantade med gröna sidenband och fodrade med ett tunt vitt skinn. Resåren är gjorda i skinn med insydda spiralfjädrar. Originalen till hängslena ägs av Toarps hembygdsförening.
Första gången som vi hittar hängslen i bouppteckningar från Toarp är 1820. I början är det främst resehandlare, drängar och rusthållare som har hängslen.
Dessa hängslen kan förmodligen ha används i mitten av 1800-talet.

Föreläsning

Det var många som kom, ca 60 personer, för att lyssna på mitt och Ingrids föredrag om "Piglock och sidenrobe-Brudklädd i Toarp". Ingrid visade bilder och berättade om vad som är skrivet i gamla uppteckningar som gäller bröllop och bröllopskläder i Toarp. Jag berättade och visade bilder hur tillverkningen av brudklänningen från Toarp gått tillväga. Som avslutning visade jag ytterligare egna kopior av plagg och tillbehör som har använts vid bröllop i Toarp. Inger Widjha från muséet visade gamla bröllopsplagg från Toarp som hämtats från magasinet.

Tack till muséet och alla som kom och lyssnade

Ingrid och Thomas

Utställning

Nu är utställningen invigd!

Idag invigdes utställningen "Bröllop i Toarp" på Västergötlands museum i Skara. Det var intervjuer i Radio Skaraborg och journalister från tidningarna "Knallebladet" och "Skaraborgs läns tidning" tog del av vad vi hade att berätta om utställningen.

Länk för att lyssna på programmet

http://sverigesradio.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2289207&BroadcastDate=&IsBlock

Länk för att titta på bilder

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=344

Utställning

Bröllop i Toarp - folkliga bröllopstextilier.

Ur samlingarna visar Västergötlands museum originalplagg från Gustav III:s tid, vilka bars av allmogens brudar i Toarps och Rångedala socknar runt sekelskiftet 1700 och 1800. Utställningen öppnar den 1 april.

http://www.vastergotlandsmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=60266

Föredrag

”Piglock & Sidenrobe - Brudklädd i Toarp”

Onsdag 7 april kl 19.00 Bröllopstextilier från Gustav III:s tid visas.

http://www.vastergotlandsmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePageWide.aspx?id=48435

Utställning på Västergötlands museum i Skara

Idag har vi varit på Västergötlands museum i Skara och förberett inför utställningen "Brudklädd i Toarp" som skall invigas på skärtorsdagen.

Halvhandskar i brunt skinn med silkesbroderi

Halvhandskar i brunt skinn med broderi i silke efter original som finns på Västergötlands museum i Skara. Ett par nästan likadana halvhandskar finns på Nordiska muséet i Stockholm. Båda originalen kommer från Toarp. Handskarna har förmodligen används som högtidshandskar bl.a. i samband med bröllop.

Jag har sytt handskarna till utställningen av brudklänningen från Toarp som invigs på Västergötlands museum den 1 april 2010.

Föredrag på Västergötlands Museum i Skara

ONSDAG 7 APRIL, KL 19

”Piglock & Sidenrobe - Brudklädd i Toarp”
Folkliga bröllopstextilier från Gustav III:s tid visas i original och rekonstruktion.
Länshemslöjdskonsulent Ingrid Strömvall och fritidsskräddareThomas Johansson berättar och visar.

http://www.vastergotlandsmuseum.se

Vi läser bouppteckningar!

På torsdagar träffas vi och läser bouppteckningar från Toarp, Rångedala och Äspereds socknar, ett område som haft samma dräktskick. När det gäller gångkläder och dräktsilver har vi läst och renskrivit 697 st bouppteckningar mellan åren 1724-1885.

Vi har registrerat:

• År 1724-1799, Män 93 st, Kvinnor 59 st


• År 1800-1885, Män 304 st, Kvinnor 241 st
  

Syftet med att läsa bouppteckningar är att lära oss mer om hur dräktskicket kan ha sett ut när det fortfarande existerade. I bouppteckningarna får vi många uppgifter om material, färger och benämningar på olika dräktplagg. Vi får också en bild av hur dräkten förändrats över tid och att det fanns sociala skillnader över vilka kläder och material man hade i sitt dräktförråd. Vi har som målsättning att våra kunskaper om dräktskicket i Toarp ska kunna resultera i en bok som i bilder och text ger en beskrivning av Toarpsdräkten.

Stopamössa med plisserat stycke

I Toarp var stopamössan en högtidsmössa som användes bl.a vid nattvard. Enligt skriftliga källor fick flickan stopamössan till sin första nattvardsgång. Här har den försetts med ett plisserat stycke. Om man tittar på andra dräktskick så användes denna typ av stycke vid mer allvarsamma tillfällen. Stopamössan och stycket finns inlämnat på Textilmuséet i Borås.

Tvåändstickad mössa

Denna mössa är tvåändstickad med ett uppvikt bräm. Originalet till mössan finns på Textilmuséet i Borås.

Föredrag om folkdräkt, Toarpsdräkten under 100 år, ca 1750 - 1850

När Folkdansringen firar sitt 90 års jubileum, "Riksjubel 2010" den 13 - 16 maj i Göteborg, kommer det att vara en dräktvisning som ger en inblick i Toarps dräktskick som det kan ha sett ut under en 100 års period. Föredraget heter "Toarpsdräkten under 100 år, ca 1750 - 1850.
Här är beskrivningen över föredraget:
Toarp i Västergötland är en bygd som hade ett mycket särpräglat dräktskick. Det finns mycket dräktdelar bevarade från Toarp och lyckligtvis finns där också några entusiaster som har lagt mycket tid och möda på att arbeta med detta rika material. Vi bjuder er på en kavalkad av Toarpsdräkten och dess utveckling under 100 år.
http://www.riksjubel2010.se/forelasningar.html

Utställning på Västergötlands Museum i Skara: "Piglock & Sidenrobe - Brudklädd i Toarp"

Den 1 april öppnas en mindre utställning om brudkläder från Toarp på Västergötlands Museum i Skara. Utställningen kommer att byggas runt den nyuppsydda kopian av "Brudklänningen från Toarp" där man även kommer att visa delar av det gamla materialet som finns inlämnat på muséet.
Västsverige - "Piglock & Sidenrobe - Brudklädd i Toarp"

Livstycke av tryckt kläde

Originalet till detta livstycke finns på Borås Museum. Det är tillverkat av ett blocktryckt rött kläde med ett ljust linnefoder.

Tyget till livstycket har jag tryckt på ett rött kläde med screentryck. Jag gjorde en liten teckning av mönstret som jag sedan fick duplicerat av en screentryckare till ett större format och monterat i en screenram. Färgen jag använde var en särskild tryckfärg för ylle som också krävde en fixeringsbehandling med ånga. Fixeringen gjorde jag i en Saftmaja.

Själva tryckningen gjorde jag hemma på köksbordet.

Livstycket knäpps som ett snörliv som döljs under klaffarna på framstycket.