Bröllop i Toarp

Tänkte berätta lite om hur man var klädd vid ett bröllop i Toarp. Om bruden var en "kronbrud" fick hon låna socknens brudklänning som fram till 1821 var en svart sidenklänning med robe. En variant av "Svenska dräkten". Denna hade dekorerats med silverspetsar, silverblad och rosetter. Som extra tillbehör bars en scal och bröstlapp av röd rask med silvergaloner. Till detta fick bruden också låna en piglock som var gjord av hästtagel. Piglocken var en liten variant av en peruk som i slutet av 1700-talet var högsta mode bland de högre stånden. På bröllopsdagen fick även en flicka från allmogen klä sig över sitt stånd och en piglock med vackra band fick förmodligen varje brud att känna sig som "Drottning för en dag".




















Brudgummen är klädd i en väst som vid inlämnandet till Borås Museum uppges vara en brudgumsväst. Likaså har han en brudgumsrock med silkesbroderier mitt bak samt på ficklocken. Två stycken brudgumsrockar finns bevarade på museum. Som extra tillbehör har brudgummen en blårutig sidenhalsduk omknutet med ett svart sidenband fram och ett blått siden bak som hänger som en dekoration utanpå långrocken. Detta sätt att klä brudgummen är beskrivet i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift. Den höga hatten som brudgummen bär har sin förebild från en högtidshatt som finns inlämnad på Västergötland museum. I bouppteckningar har vi ofta sett att mannen ägde minst en hatt. Ibland två eller tre. Det finns inga skriftliga belägg för att en hög hatt har används vid bröllop men vi har tolkat det som att eftersom mannen ofta ägde mer än en hatt så kunde den ena hatten vara en hatt för högtid, såväl bröllop som begravning.




















Bruden har speciella brudskor med sidenrosetter och bruna halvhandskar i skinn med silkesbroderier. Brudgummen har bruna skinnhandskar med silkesbroderier och dagen till ära har han även ett spanskrör med silverkula.

Över brudparet höll man en "Brudpäll". I Toarp var det en bonad i vitt siden med asiatiska motiv som var sammansydd till en fyrkant och dekorerad med utspetsatt blått siden tyg och med röda rosetter i hörnen.

Spets till Stopamössan

Idag har jag stärkt en spetshuva med potatismjöl och vatten. Spetshuvan sätts under Stopamössan. Det finns två stycken liknande huvor bevarade på Västergötlands museum i Skara. Förmodligen har knallarna fört med sig dessa hem efter sina handelsresor i Dalarna. Toarpskvinnorna blev troligen mycket imponerade av grannlåten och använde dem till sina Stopamössor. Idag tolkar vi det som om dom har använts vid stor högtid.

Just denna huvan på bilden är en gammal originalhuva från Gagnef. Det är Gagnefshuvan som har rätt storlek för att passa till Stopamössan.